.SIGNERAT:LAURELBRANCH.

Tack N!

Nu har jag tre uppsättningar halsdukar och mössor. Vill framföra ett tack till N som gav mig den senaste uppsättningen! Det var jättesnällt att ge mig en försenad födelsedagspresent. Och helgen, den var härlig!

Nu kan jag köra Jan Eliasson-stajlen: Ta med få skjortor, ett par kostymer och ett gäng ombyte av underkläder och resa lätt. Det som gör grejen är de många slipsar och näsdukar som han byter runt med. Då tror folk att han har en garderob med sig. Smart typ den där Eliasson.

Men å andra sidan bor han på lyxhotell där de tvättar kläderna om det händer nåt på resan... Där ligger jag i lä.
Hursomhelst: Nu kan jag köra lite sånt jag med. Vintertid åtminstone...

---

Igår körde jag Göteborg tur och retur. Aldrig mer köra bil i Göteborg. De kan inte köra bil. Det var fruktansvärt att se. Spårvagnar, cyklar och nonchalanta mammor med barnvagnar som klev rakt ut i gatan utan att se sig för. De verkar tro att barnvagnarna är utrustade med krockkuddar. Så fan heller. Upp me blicken, kärringar! Parkera i Göteborg? Glöm det.
Det är en enkelspårig stad. Köra fram till Feskekörka enkelriktat liksom. Jobbigt.

Såg förresten det här på plats: http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=220&a=471779. Inte själva olyckan, men det var en massa blåljus och jag såg spårvagnen stå lite konstigt. De hade alltså lyft på den för att ta ut mannen. Det blev kö där både på grund av olyckan och matchen Djurgården-Frölunda, som skulle spelas i närheten. Djurgården vann. Bra. Det med spårvagnsolyckan var mindre bra.

Det händer ganska ofta, enligt min chef Åsa, som bor i Göteborg. Det förstår jag, efter dagens erfarenheter med nonchalanta fotgängare... Det känns lite onödigt.

Från och med 18.00 idag är Barack Obama president och skriver historia. Sånt älskar amerikanerna.

Och de vill se det. Min kompis Eyolf är på plats:
"Ser inte the capitol tyvarr. Fullt dar nu samt jag star pa penn ave och 12 st korsningen dar obama ska aka forbi efter hans tal och lunch som prez"

Han rapporterar att det är knökfullt där, nästan omöjligt att ta sig fram. Enligt media är det hela fyra-fem miljoner på plats. Som väntat är det mycket säkerhetsfolk som går runt och vaktar.
Jag hoppas på att Obama blir en bra president - för USAs och världens skull. Han måste ta en rad beslut ingen annan amerikansk president tagit. Det blir tufft. Jävligt tufft.

En sak är över: Bush-eran. Ja, det ska bli så jävla skönt att slippa krigsgalna texasgubbar till presidenter. (läs Bush Sr och Bush Jr)

Lägger in live-tv, där ni kan följa Obamas installation.

<<<sändning avslutad>>>

Jag är lite bättre, men har ont i halsen utöver snuvan. Men the show must go on: Kläderna måste ju tvättas. Jag som inte har en egen tvättmaskin o tumlare, får gå ned till tvättstugan. Den ligger inte i källaren. Den ligger 50-60 meter bort. Ute. Mindre kul är det i oktober, med regnet som står en i halsen då.

Då kan ni tänka er hur mycket jag älskar att tvätta vintertid. Pfff. Och när torktumlaren till och råga på allt är sönder, då kan vi snacka om upprorsstämning därnere i tvättstugan. Stugan har två tvättrum.
Både rummen har tre tvättmaskiner och två torktumlare var. Och torkskåp som inte ska kallas för torkskåp (Filtret är ett skämt: det dammar bara ned kläderna och ska nog kallas med fördel för dammskåp: Tvätten blir både dammig och kläderna är fortfarande lika blöta, som om de legat i en damm...)
Men det finns en avsevärd skillnad mellan de två rummen: Rummet till höger har en attraktiv detalj, vilket drar sig till de flesta hyresgäster. Det har en stor tvättmaskin till. Den är egentligen för grov tvätt etcetera. Jag som ungkarl gillar att lägga i en extra tvätt där. Men samma rum har ett problem. Ett stort jävla problem; En av de två torktumlarna går sönder. Titt som tätt. Givetvis var den det idag. Jag som använder fyra maskiner - jag har inte råd med att en av tumlarna är sönder. Det innebär att jag får ett berg med blöta kläder. Glöm det.


Ni vet, man har en lapp på maskinen om nåt e sönder. Någon har skrivit dagens sanning på den. Vem du än är, så har du så jävla rätt. BYYYT ut den jävla torktumlaren! Jag vill ha torra kläder när jag går ut efter avklarad tvätt. Är det för mycket begärt? I-landsproblem kanske, men hallå. I Afrika har de faktiskt klimatet med sig.

(klicka på bilderna för förstoring)
fr v:
Bild 1: Jag vred.
2. Kylan håller i sig. Spåren i snön visar att jag inte är ensam. På sommaren ser man ju inte spåren. Det finns överallt. Man inser inte att folk verkligen går överallt förrän på vintern, då snön ligger på.
3. Jag är sån som lägger märke till sånt, gör ni inte? STIG LENIN. :) Synd att T:et är borta i ordet INTAG. Vet inte om någon har busat eller om tidens tand har gjort det där. Men iallafall: INTAG STIG LENIN. Visst e det småkul?

Idag har jag mest tillbringat dagen med en toarulle under armen. Och en kopp te med citron och honung i handen.

Jag är helt däckad i en förkylning som heter duga: Det är min näsa som är i farten nu. Den liknar en kran. Och nej, den ena näsborren och den andra har inte varmt respektive kallt... Äh, jag försöker skämta bort det. Det går inte. Dra åt fanders, snuva. Är riktigt less. Riktigt jävla less.
 
Jag har varit irriterad och småsur hela dagen. Det är kanske tur att jag inte träffat en människa idag, förutom när jag lämnade igen bilen. Förresten, de var hur trevliga som helst där idag. Min teori om söndagspersonalen är mer bitter än vardagspersonal har bara befästs. Eller teori, det är snarare en fördom...

Det finns många överkörda måsar här. Ja, i form av snytna papperrester. Jag skopar undan dom o kastar dom, sen blir fler överkörda. Så håller det på. Tur att jag köpte en bigpack toapapper på Willys igår. Massmordet fortsätter.

Ja... Vi får se när det här helvetet slutar. Ska bara gå och snyta mig. Återkommer.

...En sak i mars-månad inlägget där jag summerar 2008:
(klicka på bilden för förstoring)

Ögat skadades på en innebandyträning inför SM, i slutet av mars. Detta är något som jag inte ens har tagit upp här på bloggen. Det var för övrigt min andra ögonskada.

Första gången skadade jag det andra ögat våren 2005 av ett inkastat ölglas som träffade mig i pannan på dansgolvet på Klaras. En del av glassplittret träffade mitt öga o repade upp hornhinnan så att jag fick gå med ett ljuskänsligt öga och rinnande öga den sommaren.
Den senaste ögonskadan (se bilden) hände mot slutet av en träning där ett stenhårt skott av min lagkompis Nicklas Carlsson träffade mitt öga. Jag stöp i golvet och såg ingenting på tio minuter, bara konturerna syntes. Sen åkte man hem. Och var dum nog att vänta ett par dagar. Jag tänkte att det var en vanlig blåtira. Synen blev bra snabbt. Så jag tränade. Men på samma träning gungade synfältet, samtidigt som det blixtrade i ögonvrån hela jävla tiden. Klart jag blev orolig. Avbröt träningen.
Efter en koll på nätet blev jag likblek: Alla symptom pekade på näthinneavlossning. Sökte vård. Blev undersökt av en läkare som undersökte fel(!) öga. Jag trodde först att det var en rutinkoll, för att jämföra. Nej, nej. Den läkaren gjorde bort sig.

Hursomhelst.
De sa att jag hade tur som inte skadade ögongloben (innebandybollen har många hål som kan riva upp och skada ögat rejält jämfört med en boll utan hål, som t ex. tennisboll.)
Näthinneavlossning innebär att man kan förlora delar av, eller hela synen om man inte gör en operation innan den lossnar. Något jag absolut inte vill.
Jag hade "bara" fått en utbuktning inne i ögat som töjde ut näthinnan. Men näthinnan satt kvar som en smäck, sa läkaren. Glada nyheter, alltså. Jag kunde andas ut. Jag skulle bli helt återställd.
Den svullnad som töjde ut hinnan förklarar varför det blev blixtar i ögonvrån. Nerverna på hinnan sänder impulser in till hjärnan. Cellerna var i kläm = impulserna blev implusiva.
Jävligt irriterande, kan jag tala om för er. Man trodde att nån ville nåt och tittar åt det hållet, så finns det inget där. Så jobbigt var det. Jag fick dras med blixtarna i flera månader. Jag kunde spela lagom till SM, med blixtarna i ögonvrån kvar. Idag är jag återställd.

En fråga som kanske dyker upp i sammanhanget:
Spelar jag med glasögon idag?
Jag funderade ett bra tag på det och kände att jag skulle göra det, men... Nej, det gör jag inte. Kanske dumt av mig. För man brukar ju säga - tredje gången gillt...

Och jag har bara mina ögon, om än sägör...

Det har hänt en del saker under året som gått  - 2008.
Ett urval:

Januari
Mormor dog, 90 år gammal. Hon är och kommer alltid bli saknad.
Februari
Fick lägenheten omtapetserad. En mardrömsmånad, ser jag i almanckan, bodde i kappsäck typ i två veckor och jobbade hela tiden. Månaden avslutades med en relaxkväll på G-vik med några kompisar. Det satt bra, minns jag.
Mars
Blev Årets Döv i Örebro.
Blev intervjuad två gånger på samma månad. Ovan situation.
April
Spelade minnesmatch för min gamla lagkamrat Patrik Alwinder, som dog i lekuemi. Nästan 500 kom. Kul! Mer om det kan ni läsa här.
Vann SM för döva i innebandy. Mitt fjärde guld totalt. Tredje med Örebro. Det var klubbens fjärde på 2000-talet.

BILDEN: Jimmy och Ludde häller upp skumpan på lagfesten hemma hos mig.
Maj
Cykeln blev stulen. Min fulsnygga gula dvärgcykel... Den var som en cab på sommaren, att cykla på. Liten o snabb. Lite skraltigt sommarraggarbil liksom. Införskaffade en militärcykel, vilket är skönt nu när det är halt ute.
Juni
Ställde upp i UR-programmet Teckenspråksland.
Firade av min kollega Lennart Tjärnström, som gick i pension.
Juli
Qsqvik med några kompisar. En del fester här och där. Rörde mig i mellansverige: Örebro-Uppsala-Sthlm.
Augusti
Gotland i en vecka.

September
Min läderjacka försvann på Firmis.
Blev General Manager hos SDI Innebandy.
Oktober
Hemsk månad på jobbet. Jobbade nästan ihjäl mig.
Innebandylanskamper mot Finland. Vinst i två av tre matcher för Sverige.
November
Spelade in en film.
December
Tog körkortet.
Firade av min chef Birgitta, som också slutat.

---

Hejdå 2008.
Hej 2009!