.SIGNERAT:LAURELBRANCH.

...En sak i mars-månad inlägget där jag summerar 2008:
(klicka på bilden för förstoring)

Ögat skadades på en innebandyträning inför SM, i slutet av mars. Detta är något som jag inte ens har tagit upp här på bloggen. Det var för övrigt min andra ögonskada.

Första gången skadade jag det andra ögat våren 2005 av ett inkastat ölglas som träffade mig i pannan på dansgolvet på Klaras. En del av glassplittret träffade mitt öga o repade upp hornhinnan så att jag fick gå med ett ljuskänsligt öga och rinnande öga den sommaren.
Den senaste ögonskadan (se bilden) hände mot slutet av en träning där ett stenhårt skott av min lagkompis Nicklas Carlsson träffade mitt öga. Jag stöp i golvet och såg ingenting på tio minuter, bara konturerna syntes. Sen åkte man hem. Och var dum nog att vänta ett par dagar. Jag tänkte att det var en vanlig blåtira. Synen blev bra snabbt. Så jag tränade. Men på samma träning gungade synfältet, samtidigt som det blixtrade i ögonvrån hela jävla tiden. Klart jag blev orolig. Avbröt träningen.
Efter en koll på nätet blev jag likblek: Alla symptom pekade på näthinneavlossning. Sökte vård. Blev undersökt av en läkare som undersökte fel(!) öga. Jag trodde först att det var en rutinkoll, för att jämföra. Nej, nej. Den läkaren gjorde bort sig.

Hursomhelst.
De sa att jag hade tur som inte skadade ögongloben (innebandybollen har många hål som kan riva upp och skada ögat rejält jämfört med en boll utan hål, som t ex. tennisboll.)
Näthinneavlossning innebär att man kan förlora delar av, eller hela synen om man inte gör en operation innan den lossnar. Något jag absolut inte vill.
Jag hade "bara" fått en utbuktning inne i ögat som töjde ut näthinnan. Men näthinnan satt kvar som en smäck, sa läkaren. Glada nyheter, alltså. Jag kunde andas ut. Jag skulle bli helt återställd.
Den svullnad som töjde ut hinnan förklarar varför det blev blixtar i ögonvrån. Nerverna på hinnan sänder impulser in till hjärnan. Cellerna var i kläm = impulserna blev implusiva.
Jävligt irriterande, kan jag tala om för er. Man trodde att nån ville nåt och tittar åt det hållet, så finns det inget där. Så jobbigt var det. Jag fick dras med blixtarna i flera månader. Jag kunde spela lagom till SM, med blixtarna i ögonvrån kvar. Idag är jag återställd.

En fråga som kanske dyker upp i sammanhanget:
Spelar jag med glasögon idag?
Jag funderade ett bra tag på det och kände att jag skulle göra det, men... Nej, det gör jag inte. Kanske dumt av mig. För man brukar ju säga - tredje gången gillt...

Och jag har bara mina ögon, om än sägör...