Binnikemaskar och bajskorvar och en sjundeplats
Ulrika Nilsson kom sjua i 10.000 m damer. Vädret måste ha påverkat... Hon är bättre på maraton, där man tävlar mer mot sig själv och andra och inte mot tiden. Bättre lycka nästa gång, helt enkelt!
Vem vann? Australienskan Melinda Vernon sprang i ett vansinnigt tempo men missade världsrekordet precis, jag vet inte med hur mycket, men nära var det. Världsrekordet för döva är 34 min för damer. Det blev iallafall ett olympiskt rekord jag fick se. Alltid nåt.
Sveriges första medalj kom igår genom Alexandra Polivanchuk, som jag följt lite på sista tiden. Ska dit till simhallen och kolla nån dag när hon och de andra simmarna har sina finalheat. Blir kul. Lite trist att simhallen ligger så förbannat långt från - en timme enkel resa.
Taiwan kan göra öl, det finns ett gott märke, Taiwan Beer kort och gott, det smakar inte piss precis. Mycket bra gjort. Billigt dessutom. Maten är också rätt billig. Men det är lite svajigt mellan rätterna vi ätit hittills... Igår beställde jag in en nudelrätt med biff i. Fick en tallrik som såg ut som bajskorvar och snor och slem och binnikemaskar (glasnudlar) och en tallrik soppa som såg ut att vara regnvatten med möglig botten. Väldigt exotiskt, men äckligt. Biffen var tydligen inte wokad utan måste ha legat i värsta långkoket och växte i munnen. Mysigt. Jag fick kämpa för att få i mig det. Jacob hade lite tur - han fick samma rätt men valde ris. Vilken skillnad lite ris kan göra.
Har tyvärr ingen bild på den rätten, men det är nog lika bra för allas skull.
Vi mår bra, har inte åkt på nån skit som svinflunsan eller magsjuka. Ta i trä, hoppas det fortsätter så.
Ha det så bra där i Sverige!
Jag saknar er alla!
Pic of the day: (två bonusbilder)
Nu har Henke och Pepe landat och vi ölade hemma hos deras hotell innan vi drog hemåt till oss för en sväng innan vidare utgång till en bar många samlas vid. Såhär såg vi ut. Verkar som jag är mest teaterapa av oss alla, eller bara jag som fattade att datorn tog fyra bilder på raken? Hm. Nåt svar finns nog inte i nuläget. Men kul hade vi iallafall!
Pepe och Henke (och John som åker i tre) ska ut och resa runt i asien i fyra månader ska också blogga. Deras adress är: http://backpackingtrion.blogspot.com/
Gaston, du frågade om vi var uppe där. Klart vi åkte upp! Hissen upp var skitsnabb - tydligen ett finskt företag som gjorde hissen. Världens snabbaste dessutom. 60 km/h är inte illa. Ni märker väl hur små bilarna blev... Mäktigt att människan kan bygga så högt. Frågan är om det är någon mening med det. Att vara störst, snabbast, och ja.. sånt där. Känns lite som Taiwans penisförlängare på ett sätt. Fast, det är klart, nån måste vara störst.
Hursomhelst, Taipei har dock inte bara asfalt, vilket ni ser på den andra bilden (klicka på dom för större format):
Ps.
Bild of the day: Taipei 101
Jag och Jacob står vid världens näst(?) högsta byggnad Taipei 101. Värt en titt! Nu ska vi se på basketen, Sverige mot Hongkong. GO, SWEDEN GO, SWEDEN!
Haha, vissa företag gör verkligen allt...
Harakiri, Mitsubishi...
"Vad fan nu då?" sades det...
... När jag och min kollega Niclas testade videochattar. Det finns en drös därute på nätet. Men vad gör man inte för sina läsare? Vädret var grått ute och grått härinne. Och tekniken var rätt så svart idag. Klart man blir lite sån här:
Lite konfunderad - "Vad fan är det nu då..?" Nejdå. Det var lite upphakningar bara.
Tekniken har utvecklats. Det är mycket skönare att vara döv idag än vad det var för femton år sedan. Mycket är gratis idag. Men det kan diskuteras... Twitter, facebook och allt det där...
Det är mycket online man ska vara idag. Vart är vårt privatliv på väg?
Mitt råd är: Var selektiv med det du vill visa på nätet. Integritet ute på nätet är ännu viktigare idag än då internet var i sin linda. Typ 1995.
Var på Behrn ikväll och såg ÖSK slå Gefle med 2-0. Den nye brassen Adriano kommer att betyda mycket för ÖSK. Kul att se dom spela en mycket mycket roligare fotboll än vad de gjorde... Eh, typ 1995?
Ja, typ 1995. Visägersåva.
Godnatt!
The Comeback
Jag är tillbaka. Efter två månader. Två långa månader. Eller två korta.
Beror på hur man ser på saken. Varit nära att skriva något här, men det har inte blivit av, av olika skäl. Men nu är jag tillbaka. Onlajn.
Cogito ergo sum
Jag undrar om det verkligen stämmer. I alla fall.
Nu är det såhär:
Jag tänker på Dig. Alltså finns jag för Dig.
Men existerar jag för Dig?
Ni andra - god natt!
Såg ni...
... Denna spelare stå upp för nationalsången inför matchen? (nåja)
Det får stanna vid en dröm. Tur det kanske. För Sverige. Jag suger i fotboll. Min högerfot duger till att lägga passningar. Inte så mycket mer. Är kass på huvet, har ingen vänsterfot... Ja, ja. Nog om det.
Matchen? Den stannade också vid en dröm. En våt dröm om final. Men jag är jättestolt över grabbarna som vände, lika besviken är jag på baklängesmålen. (Bjärsmyr, vad fan tänkte du med?)
Vi flippade ur när de gjorde 3-3, jag och Gaston. Det där laget viker aldrig ned sig. Det bådar gott inför framtiden för svensk fotboll!
Det var hursomhelst en skön dag igår. Sol, grill och lite bärs. Och fotboll på högsta nivå. Som avslutades med en öl på Olearys. Imorse vaknade jag något blytung. Men till lite sol. Det är ju inte fel det.
Lite bilder från gårdagskvällen:
Grillmästaren själv, Gaston, Lapin Kulta och så ryggbiffar på rygg, klara för att ätas.
Ikväll blir det nog grill igen. I solen. Tror dock jag tar cola ikväll...
Lite inlägg om vad jag gjort på sistone, kanske kommer. Kanske. Har lite bloggsvacka. Men det kommer.
En skitdag. Riktigt jävla skitdag.
Ja, ja. Klarspråk:
Haft en skitdag, den började kanske mer igår: Då tappade jag datorn lite grand i golvet. Imorse var datorn död.
Strömuttaget i datorn hade lossnat lite. Blev tvungen att lämna den på lagning.
Kostnad: minst två lakan plus arbete bla bla.
Fick ett klassiskt standardsvar av killen i butiken:"Vi vet inte när den kan vara fixad. Allt beror på när reservdelarna kommer in. Det är inte säkert att delarna finns i landet."
Vissa dagar ligger man på minus. Men. Som tur kunde jag iallafall säkra bilderna idag. Alltid något. Det lilla.
Nu använder jag min nöddator - min trotjänare från 2000. Med CRT-skärm med för bra svärta på skärmen. Man ser ingenting emellanåt. Lite kul är det trots allt.
Startade upp den. En sak var sönder. Tangentbordet. Jag konsulterade Clas Ohlson för att köpa ett sånt billigt tangentbord med gammalt uttag (läs: PS/2) för 69 spänn men den funkade inte ens, så jag fick åka tillbaka o köpa ett annat för 99 kr. Mannen i kassan vägrade ta emot den första jag köpte trots att jag hade kvitto på att jag hade köpt den samma dag. Han skrev ordagant: "denna här förpackning är icke bruten och inget fabrikationsfel finnes".
Äsch, 69 kronor i sjön. Inte mycket för världen kanske, men han hade fel. Jag hatar sån där arrogant näbbig attityd.
Men jag lät honom vinna. Släppte det helt enkelt.
Besvär för ingenting, di kallart, som 91:an säger. Men det skulle aldrig gå. Att vinna över den näbbiga karln. Inte idag. Han hade bestämt sig.
Dessutom:
Cykelkedjan hoppade av för hundrande gången. Denna gång åt båda hållen. Fick nog och lämnade in den också. En gång för alla. Sen fick jag veta en sak som jag inte ville veta idag. Tungt. Mycket tungt. Behöver jag skriva att jag varit lite irriterad och nere idag? Nej, jag tror budskapet har gått fram, så jag står över.
Sammanfattningsvis:
En skitdag. Riktigt jävla skitdag. Idag ned som en pannkaka. Imorgon: Upp som en sol. Förmodligen.
Jag är glad för det lilla.
Grattis...
Tess, Karin, Nina, Kalle och Diana till examen!
Jag är glad att jag dök upp och överraskade er, genom att åka till Örebro över dagen tur och retur. Ni överraskade mig genom att använda denna bild i ert spex. Jättekul att vara med på ett "hörn".
Ni kommer att lyckas allihopa!
Varma kramar från mig!
Väl tillbaka i Leksand var det att hoppa in i hetluften direkt.
Dövas Tidnings webb från kongressen har dröjt av tekniskt strul. Vi har skapat en enkel sida och fyra inslag finns uppe nu. Fler kommer. Håll utkik!
Klicka här.
Utstationerad
Ute på vischan. Sverige är fint. När man väl är ute och reser inser man det.
Denna utsikt hade jag innan jag somnade på tåget på väg till Leksand där jag är utstationerad för att bevaka SDRs kongress som börjar imorgon och hålls fram till söndag. Vi i DT-gänget har varit ute i Ejendals Arena (där kongressen går av stapeln) och rekat. Vi ska förresten ut på webben också. Jag återkommer med webbadress, den är inte helt klar än.
Innan dess: Journalister måste sova också. Emellanåt.
God natt, gott folk!
Kajak
I mitt blodomlopp paddlar Du kajak bland mina röda och vita blodkroppar.
Just nu är det forsränning.
Vet inte riktigt vad det betyder, men jag kan inte sova inatt, verkar det som.
Det blir därmed denna natts konstaterande:
Blod är tjockare än vatten.
Med det sagt ska jag försöka sova igen. En sväng.
Buona notte.
Vad ska man säga?
För Henke var det ännu värre. Hans lillebror dog igår. Det här sätter allting på sin spets:
Sport är en sak. Livet en annan.
Jag är glad för det lilla.
Att jag får ha mina nära och kära i livet. Det är inte skrivet i sten att mina föräldrar lever i 100 år till exempel. Inte ens jag. Jag kan dö imorgon. Eller till och med idag.
Jag lider med Henke, som fick veta att hans 34-årige bror dött samma dag som matchen. Att ta emot ett sånt besked efter en förlust... Jag vet inte hur man tar emot ett sånt besked. Alla vi har fått våra dödsbesked någon gång i livet. Det finns absolut ingenting man kan gardera sig mot i såna fall. Det är otroligt tufft. Livet är orättvist. Därför ska vi alla vara glada för det lilla.
Det är jag.
Är du?
Zlatan...
UR VÄGEN DANSKJÄVLAR!
I will call you
Idag blir det ett besök i guds hus - Almby kyrka. Där ska jag bevittna ett dop. Lilla Astrid ska döpas.
Sen blir det fotboll. Sverige mot ärkefienden Danmark. Det kommer att bli en bra match. Hoppas bara på en målsugen Zlatan ikväll. Det är dags att vi får ett eller två mål av honom. HEJA SVERIGE!
Tills dess - vi ses!
Tankar
Tankarna på mig finns någonstans hos dig. Som tittar fram från något gömsle. Antar jag.
Känner du hur de pockar på din uppmärksamhet?
Det är jag. Jag finns.
Överraskningen:
En jetlaggad Eyolf hemma hos mig.
Jag överraskade honom på Arlanda. Han har just kommit hem från USA, där han tagit examen på Gallaudet. Jag missade examensdagen och jag var aldrig på besök där i USA trots att jag velat det.
Därför bestämde jag mig för att köra enkom till Arlanda - för att säga välkommen hem. Han kom ut i ankomsthallen sist av alla. Ett försenat flyg och väskkrångel var orsaken. Två väskor är borta nånstans så idag gick han runt i Örebro i bara flip flops i det här regnvädret.
Hursomhelst. Igår stod vi o snackade på Arlanda. Vi såg att det bara var tjugo minuter kvar till sista tåget hem till hans kära Sundsvall - då bestämde han sig för att åka med mig och Hanna hem till Örebro. Väl framme överraskade vi Henke som trodde att jag bara hämtade upp honom vid hans jobb. Han hade ringt upp mig för att prata med Eyolf på Arlanda. Vi bestämde oss snabbt för att fira Eyolfs hemkomst lite. Sagt och gjort. Det blev några öl på Liquid Bar.
Nu hänger vi bara. Det blev en bra dag igår där jag överraskade två kompisar. De blev tydligen glada. Alltid kul att göra någon glad.
Snart blir Eyolf överraskad igen. En kompis är på ingång. Nåt Eyolf inte vet om. Han ligger och bara är jetlaggad. Tror han.
Till sist:
Välkommen hem, Ey!
En liten sammanfattning...
... Om dövidrottsspelen och lite annat. Nu är det en vecka sedan jag vaknade upp, sliten efter en intensiv vecka med jobb och matcher lite glamm hanns med. Att jag inte redan skrivit om spelen - det betyder att vi inte vann. Tyvärr. Istället blev vi det jag visar upp på bilden. Två fingrar. Tvåa med andra ord...
Det efter ett jättejämnt SM där vi föll på eget grepp: Ledning med 2-0 mot Hephata som tappades till förlust med 3-2 - då vinner man aldrig guld. Men jättekul att det var så jämnt. Bara att lyfta hatten för Hephata.
Helgen som gick bjöd på ett sanslöst fint väder. Och på både det väntade och oväntade.
Igår var dagen både extra fin - varmt och skönt. Himlen var extra blågul igår - märkte ni inte det? Zlatan klackade och vann skytteligan. Det är stort. Ingen svensk har vunnit skytteligan i Italien sedan Gunnar Nordahl 1955.
Grande Ibra! Det var ändå ganska väntat. Men det att Söderling vann över Nadal i franska öppna, det var oväntat!
Nadal som inte förlorat ett set på ett tag... Ett monster. Tills igår. Söderling mötte honom i en match om fem set - i värmen... Inte konstigt att han hyllades av 15 000 jublande tennisfans efter sin bragd på den klassiska centrecourten på Roland Garros. Nadal är en utmaning för vem som helst.
6–2, 6–7, 6–4, 7–6 är tennishistoria. Till och med mig som är tennisnovis inser det.
Bon travail!, Robin Söderling!
Sol idag också. En fin dag som jag tänkt göra till en överraskning. Jag skriver kanske om det här sen. Förmodligen - det ordet är återkommande i min vardag just nu. Förmodligen.
PS. In vino veritas? DS.
Såhär kan det se ut en vanlig arbetsdag:
Där sitter jag ofta ofixad och sjavigt klädd (klädkod, någon?) Men det är inte konstigt - när jag i princip har tio-tolv steg till kontoret på morgonen. Och där håller jag på med nåting hela dagarna. Alltid är det något som ska fixas. (Ja, jag har glasögon framför datorn numera. Terminalglasögon heter det. Jätteskönt för ögonen.)
Tänkte berätta lite om mitt jobb. Och reda ut ett par frågetecken.
En vanlig missuppfattning är att man tror att jag bara sitter och skriver. Eller att det bara är att sätta sig ned och skriva.
Att skriva ut artiklarna är faktiskt bara en liten del av mitt jobb, även om det självklart är den avgörande faktorn på om det blir en artikel eller inte.
Men jag gör en massa annat, som t ex:
Researchar (kan vara att kolla upp en plats jag ska vara på t ex, vem denne person jag ska intervjua är osv) - jaga/leta på lämpliga intervjupersoner - bestämma vilken utgångspunkt/hypotes jag ska för jobben (dvs. vilken vinkel jag ska ta) - formulera frågor - välja ut bilder jag fotat - skriva mejl till oss inom redaktionen och till folk och fä - skicka sms - läsa webbsajter, tidningar och tv (pejla läget) - läsa pressmeddelanden - leta efter dövnyheter - prata med folk - åka ut till intervjuer - redaktionsmöten... Emellanåt händer det att jag sätter mig ned och gör en illustration.
Och mycket annat.
Vissa dagar är det en helt sjuk mejltrafik, som jag skrivit om tidigare här och här.
Min arbetstid varierar ganska mycket. Generellt så är det kontorstid som gäller. Men. Det blir en del kvällar och helger också. Det händer att det är ett 24-7 jobb (jobba 24 timmar, sova 7 och så vidare) ibland kan det gå ett par dar där det händer absolut ingenting och då tar jag långluncher ute på stan och tar igen mig.
Ett varierande jobb - det är grymt kul. Och ett viktigt sådant, med ett tungt ansvar. Men det görs också under mycket frihet. Det gillar jag. Jag är glad att jag har det här jobbet. Även om det emellanåt kan te sig ensamt eller besvärligt och tungt. Men det är så i alla jobb. Antar jag.
PS. tu me manques. DS.
Jag ser Dig.
Och somna hand i hand,
med Dig i mina ögon -
som alla kvällar innan:
Med Dig fäst på näthinnan.
När jag sluter mina ögon
ser jag bara Dig.
När jag öppnar mina ögon
söker jag bara Dig.
Godnatt.