Vänskap.
Jag och Klas.
Hälsade på hos Klas idag. Blev en helkväll, vilket var ett bra tag sedan. Kvällen började med att vi missuppfattade varann: Jag sa att vi skulle ses vid hans jobb men han hann tydligen sticka hem. Fick istället bila över hela Örebro. Väl framme fick jag syn på ett litet slagfält vid hans villa.
Hans trädgård var helt uppgrävd åt helsike. Jag visste att han höll på med att fixa dränage för väggen så att han kan inreda källaren. Men att det skulle se ut som en riktig vallgrav hade jag ingen aning om. Man fick lista ut hur man kunde gå in. Till slut fick man syn på den fiffiga träbrygga han fixat mellan vallgraven och dörren. Sagt och gjort. Klev in och lyckades fläcka ned hans hall av all lera jag fått på skorna. Skitsamma, sa Klas, som bara var glad över att jag kom över. Sen satt vi o snackade i flera timmar. Vi började kvällen med en kebabtallrik vid Brunnsparken. Den smakade över förväntan! Kebab känns ofta billigt gjort, men kebabköttet jag åt idag var verkligen en av de bästa jag smakat i mitt liv. Och det är inte lite kebab den här kroppen ätit i sitt liv... Så det är ett jävligt bra betyg ska ni veta. Vi pratade om allt och lite till. Som riktiga vänner gör.
Klas, du är den kompis jag känt längst av alla. Jag vet inte hur jag ska säga det här. Mer än att jag kan bara tacka dig för allt. Och för ikväll förstås. Det känns alltid som igår oavsett hur lång tid det gått. En vänskap som bestått i 26 år nu och kommer att bestå ett bra tag till - livet ut.
Tack, Klas för att du är min vän.
Kommentarer:
Trackback