.SIGNERAT:LAURELBRANCH.

... Om dövidrottsspelen och lite annat. Nu är det en vecka sedan jag vaknade upp, sliten efter en intensiv vecka med jobb och matcher lite glamm hanns med. Att jag inte redan skrivit om spelen - det betyder att vi inte vann. Tyvärr. Istället blev vi det jag visar upp på bilden. Två fingrar. Tvåa med andra ord...
Det efter ett jättejämnt SM där vi föll på eget grepp: Ledning med 2-0 mot Hephata som tappades till förlust med 3-2 - då vinner man aldrig guld. Men jättekul att det var så jämnt. Bara att lyfta hatten för Hephata.

Helgen som gick bjöd på ett sanslöst fint väder. Och på både det väntade och oväntade.
Igår var dagen både extra fin - varmt och skönt. Himlen var extra blågul igår - märkte ni inte det? Zlatan klackade och vann skytteligan. Det är stort. Ingen svensk har vunnit skytteligan i Italien sedan Gunnar Nordahl 1955.
Grande Ibra! Det var ändå ganska väntat. Men det att Söderling vann över Nadal i franska öppna, det var oväntat!
Nadal som inte förlorat ett set på ett tag... Ett monster. Tills igår. Söderling mötte honom i en match om fem set - i värmen... Inte konstigt att han hyllades av 15 000 jublande tennisfans efter sin bragd på den klassiska centrecourten på Roland Garros. Nadal är en utmaning för vem som helst.
6–2, 6–7, 6–4, 7–6 är tennishistoria. Till och med mig som är tennisnovis inser det.
Bon travail!, Robin Söderling!

Sol idag också. En fin dag som jag tänkt göra till en överraskning. Jag skriver kanske om det här sen. Förmodligen - det ordet är återkommande i min vardag just nu. Förmodligen.

---