.SIGNERAT:LAURELBRANCH.

Han slutar inte att förvåna folk. Folk pratar om honom och har en åsikt om honom varje dag.
Själv har jag svurit åt honom lika många gånger som jag gillat honom. Zlatan är någon jag har enormt blandade känslor för. Jag vill fan att han ska skärpa sig gentemot landslaget och sluta krångla. Men samtidigt, någonstans går det inte. Det går inte med såna som Zlatan. Han sätter sig över reglerna oavsett vad man tycker. Han är en nagel i ögat på oss alla, precis som han var en nagel i ögat på italienarna, när han gjorde det otroliga klackmålet mot dom i EM 2004. Då är det lätt att gilla honom. Jag kan inte förneka att jag har en viss dubbelmoral när det gäller Zlatan.
Precis som Zlatan snackar om respekt, men smiter ut på krogrundor.
Han är en superstjärna; en ikon, en rockstjärna, symbol, idol, fotbollspelare och människa. Mycket mer, men ändå bara människa. Kom ihåg det.

Läste en intressant artikel om Zlatan i DN: http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1353&a=646447
Där finns stycket:
"Han har till och med fått huvudrollen i en doktorsavhandling i matematik ("Zlatan, politikerna och matematiken"):

- Zlatan startade sin bana genom att lattja med bollen och i ett senare skede skaffade han sig konditionen och styrkan, säger Andreas Ryve, lektor vid Mälardalens högskola. Jag driver tesen att man även i matematikundervisningen borde utgå från lusten, för att sedan successivt tillföra trista men nödvändiga baskunskaper. Zlatan är en tacksam liknelse. Alla fattar direkt."

Det säger mycket.
Respekt.

Men ändå frågar vi någonstans oss alltid: - Behöver vi verkligen Zlatan?